Hatar tankar !

En sak jag märkt nu är att jag fått en riktigt avsmak på både alkohol och SKRÄPMAT !!!!
Det får en bara att börja tänka på allt negativt, de drar ner energin o gör en till en jävla grönsak när man äter all skit så Även om jag älskar o äta onyttigt o har ständiga sug för jag e "socker beroende" så får de fan vara nog för allt negativt de medför är inte värt de längre !

Nu har jag en sån där stund där jag inte är deppad men jag tänker väldigt mkt på de som gör mig nerstämd o framförallt hur jag kunde förlora den personen som betytt mest o stått mig närmst just Nu i detta skede när allt e o har vart som värst o väggarna håller på att rasa.. Många pratar om "ödet", "gud" o hit o dit men Varför hände detta NU ?!? Jag trodde visserligen aldrig de skulle hända, lr jo men MKT längre fram men varför just NU ?! Han som jag kunde berätta ALLT till som hjälpte mig på sätt INGEN annan kunde eller kan... De är verkligen hårt att ta men jag är ju beslutsam om att fortsätta frammåt men de går inte att undvika att vissa dagar, stunder e kämpigare än andra o denna helgen har gått knaggligt frammåt o delvis pga alkohol o skärpmat vilket jag önska va ogjort nu, men man lär sig av sina misstag o nu blev jag ju påmind om igen varför jag från första början sluta dricka sen i sommras...
Jag är himla glad att jag har min renovering att se fram emot.. Den är just nu de som får mig att orka mest.. Sen lite andra saker också men dom e mkt jobbigare att ta tag i o tar längre tid innan resultat ges...

Asså jag sitter just nu o bara tänker samma sak sen första dan jag fick reda på de som hände: VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR O ÅTERIGEN VARFÖR I HELA HELVETTE VARFÖR ?!?!?!?

Tankarna går också till: Hur kmr mitt liv se ut framöver utan han i de ? Dom stunder när jag innan behövde honom o han fanns där vad gör jag nu ist ? De som han gav mig o tilldela i mitt liv hur ska jag få de nu eller klara mig utan de ? Kommer jag någonsin finna ngn annan som kan ersätta den rollen han hade, hur han va, hur han hjälpte mig, de han gav mig, hur han fanns där, lyssnar o inte dömmer, fylla min ensamhet osv ? Kommer jag ens klara av att leva i flera år utan honom lr kommer detta knäcka mig totalt med tiden ? Är han på ett bättre ställe än vid min sida ?

Tankarna bara fortsätter rulla med frågor o svar som jag aldrig kommer få veta, inte nu ialf.. en del utav dom kommer jag märka med tiden hur de blir.. De som kan konstateras idag är att allt är en enda stor soppa o ensamheten här hemma kväver mig nästintill bl.a drf jag renoverar för att få ett nytt hem som inte är lika fyllt med alla negativa minnen som gör att ensamheten blir så stor o också att jag vill vara ute o hitta på saker så jag slipper vara hemma så lite som möjligt. De kommer ta ett bra tag innan jag blir "återställd" o återhämtat mig från allt detta o kan finna livsglädje men jag har inte gett upp mitt hopp helt o hållet ännu...


// Ett Råd o En Önskan: Ta extra försiktig vara på alla nära o kära ni har omkring er med all den kärleken ni känner o försumma aldrig ngn för när ni minst anar så mister ni dom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0